Diktsamling till jorden // Maja Sundblom 24 juni 2018

posted in: Utställningar | 0

Utställningen Diktsamling till jorden av Maja Sundblom visas i Lilla Galleriet 24 juni – 19 juli 2018. Maja Sundblom har tilldelats 2018 års AiR stipendium hos KKV-B från HDK:s masterprogram i konsthantverk med inriktning textilkonst. Sundblom tog examen från HDK i Göteborg våren 2017. Sedan ett år tillbaka bor och arbetar hon på Föglö, Åland.

Så här skriver Maja Sundblom utställningen och sitt sätt att arbeta:

”Arbetet med utställningen har haft två delar. Färgning och lappteknik. Allt tyg som används har från början varit vitt, till största del gamla sängkläder inköpta second hand. Lakan människor har somnat inslutna i. Detta material bär på ljumma sovmorgnar, svettiga mardrömmar. Textilen kommer så nära oss människor. Den är privat, hamnar närmast huden. Närmare än någonting annat. Textilen ger oss värme och trygghet. Handlingen att vilja värma någon med en extra filt.

För mig ger detta en extra dimension till arbetet.

Att använda redan slitna tyger är också mycket fördelaktigt när man färgar. Fibrerna är mer mottagliga för pigmenten och resultatet blir oftast bättre än med ett helt nytt tyg. Jag har utnyttjat de olika kvaliteterna jag har samlar på mig och färgar dem i samma färgbad. De får alla olika nyans. På grund av vävens täthet och trådens kvalité blir färgen olika på varje tygstycke. På det sättet har jag fått en bred palett av nyanser att arbeta med. 

Tygerna är dels färgade naturligt med bl.a. svarta bönor, te och björklöv, och dels doppade och målade med utspädd färg avsedd för screentryck.

Jag färgar ”fel” med flit. Gör det flammigt och fläckigt. För trånga bad, för lite pigment, fel sorts färg. Hoppas på att det finns en slitning i tyget som tar åt sig extra mycket. Tyget blir levande av det ojämna. Jag tar ett flammigt tyg, klipper det i delar och syr ihop det huller om buller.

De små nyansskiftningarna. De skapar en levande yta. 

Själva byggandet av verken i sig sker intuitivt. Jag vet inte hur det ska bli innan det blev färdigt.

Jag vill befinna mig bland de vaga färgskiftningarna. Jag vill att mina verk ska vara tysta och lugna. De ska utstråla en trygghet där du kan vila dig en stund.

Jag ser på dem som små dikter utan ord.

”Det finns också former av poesi som är helt improviserad och spontan… Avsikten är att släppa ut känslor och drömmar ‘direkt ur hjärtat’ utan att låta intellektet filtrera innehållet.”
– Okänd”